Den Första
jag va sämst på att presentera mig sj lr att ha nån inledning överhuvudtaget vill nog mest få det överstökat, den här bloggen blir jätte konstig men jag hoppas att tiden ska göra saker bättre.
jag förstår inte riktigt vad som händer lr hur det här kommer se ut.
har ju sett nåra bloggar och domr är ju jätte fancy men det ordnar jag en annan ggn nu handlar det ju främst om om text och om mig och om text alltså dubbelt så mkt.. ja ja ni förstår. det är ju lite efter förfrågan som jag satte igång med det här men jag har gjorde det förut och det är lite av terapeutisk grej också.
tyvärr kmr jag nog inte blogga så ofta men jag skriver ju en hel del på papper i mellan och eftersom jag tänkte på att blogga och samtidigt läste Carl-Einar Häckners körnikor läs den den är bäst (kmr not återkomma till ämnet Häckner, eftersom han har påverkat mig och mitt liv sjukt mkt mer om det senare) jag skrev en blogg iaf lr ja en text- aktig sak som ska illustrera ett blogg inlägg som handlar om att presentera sig sj men den blev nåt annat saker har en tendens att ha en egen vilja. har inte döpt den men den går så här anyways
Jag gick runt mycket när jag var mindre, nu är jag trött.
jag tycker om att gå.
speciellt ute, där är det fint.
jag är alltid själv jag väger för mycket.
jag väger inte speciellt mycket.
folk oroar sig för hur dom ser ut... helt i onödan.
alla vill gå ner i vikt, jag får inte plats.
jag vågar aldrig ta sats.
alla är tysta, jag skriker.
provar att axla manteln, lånar ett ansikte.
världen går sakta under.
jag roar mig sj.
massorna har sagt sitt, jag mår bra.
jag får fotfäste.
alla mår bra och dansar i varandras armar, alla skriker,
jag försöker va tyst. saknar fötter och blir kvar.
jag vill inte synas mer, jag tar för mycket plats.
fast jag är ganska liten. ingen orkar lyssna.
jag lyssnar på dire straits och vill lära mig spela gitarr.
jag får plats men har fel form.
lika barn leka bäst alla leker med varandra.
lika barn leka bäst alla leker med andra.
slut
och så presenterade jag mig sj ne det gjorde jag inte men det där är en del av mig iaf en bra del som jag ger alldeles för lite creed utan den skulle jag inte va mig alls en avgjörde del helt enkelt.
känner mig lite seg och vet inte riktigt vad jag ska ta upp... ja den här bloggen kommer väl spy en hel del på livet och va allmänt grå om det inte passar så kan ni ju göra nåt annat, jag ska försöka att hålla den något så när medveten och så.
kommer nog också lägga upp en hel del texter efter vad jag känner och vad folk säger ni får ju gärna kommentera. jag tänkte sluta medans jag fortfarande kan, men det kommer mer nån gång och då lär det va mkt mer innehåll en såhär och förhoppningsvis lite mer avslappnat det blev så konstigt allt. overand out
jag förstår inte riktigt vad som händer lr hur det här kommer se ut.
har ju sett nåra bloggar och domr är ju jätte fancy men det ordnar jag en annan ggn nu handlar det ju främst om om text och om mig och om text alltså dubbelt så mkt.. ja ja ni förstår. det är ju lite efter förfrågan som jag satte igång med det här men jag har gjorde det förut och det är lite av terapeutisk grej också.
tyvärr kmr jag nog inte blogga så ofta men jag skriver ju en hel del på papper i mellan och eftersom jag tänkte på att blogga och samtidigt läste Carl-Einar Häckners körnikor läs den den är bäst (kmr not återkomma till ämnet Häckner, eftersom han har påverkat mig och mitt liv sjukt mkt mer om det senare) jag skrev en blogg iaf lr ja en text- aktig sak som ska illustrera ett blogg inlägg som handlar om att presentera sig sj men den blev nåt annat saker har en tendens att ha en egen vilja. har inte döpt den men den går så här anyways
Jag gick runt mycket när jag var mindre, nu är jag trött.
jag tycker om att gå.
speciellt ute, där är det fint.
jag är alltid själv jag väger för mycket.
jag väger inte speciellt mycket.
folk oroar sig för hur dom ser ut... helt i onödan.
alla vill gå ner i vikt, jag får inte plats.
jag vågar aldrig ta sats.
alla är tysta, jag skriker.
provar att axla manteln, lånar ett ansikte.
världen går sakta under.
jag roar mig sj.
massorna har sagt sitt, jag mår bra.
jag får fotfäste.
alla mår bra och dansar i varandras armar, alla skriker,
jag försöker va tyst. saknar fötter och blir kvar.
jag vill inte synas mer, jag tar för mycket plats.
fast jag är ganska liten. ingen orkar lyssna.
jag lyssnar på dire straits och vill lära mig spela gitarr.
jag får plats men har fel form.
lika barn leka bäst alla leker med varandra.
lika barn leka bäst alla leker med andra.
slut
och så presenterade jag mig sj ne det gjorde jag inte men det där är en del av mig iaf en bra del som jag ger alldeles för lite creed utan den skulle jag inte va mig alls en avgjörde del helt enkelt.
känner mig lite seg och vet inte riktigt vad jag ska ta upp... ja den här bloggen kommer väl spy en hel del på livet och va allmänt grå om det inte passar så kan ni ju göra nåt annat, jag ska försöka att hålla den något så när medveten och så.
kommer nog också lägga upp en hel del texter efter vad jag känner och vad folk säger ni får ju gärna kommentera. jag tänkte sluta medans jag fortfarande kan, men det kommer mer nån gång och då lär det va mkt mer innehåll en såhär och förhoppningsvis lite mer avslappnat det blev så konstigt allt. overand out
Kommentarer
Trackback
