thatssogoingintomy

Jag hoppas ni känner nån slags tillfredsställelse av att läsa vad det nu är som ramlar in i mitt huvud och jag tycker det är intressant nog att skriva det här.
jag känner faktsikt nån slags press över att prestera här även fast det är mer eller mindre orelevant, men man vill ju att ni som läser ska trivas trots att jag inte har super stylat bloggen men ja.
jag tycker inte alls om att va så här offentlig det gör mig paranoid men mer om det en annan gång.
nu ska jag berätta vad jag drömde, jo jag drömde att jag fick ett barn alltså inte att jag födde ett utan att hon vem det nu var jag kmr inte ihåg hennes ansikte men jag vet att det inte va nån jag kände iaf, men hon födde ett barn och döpte det till hanna(mitt barn kmr ju naturligtvis heta nåt coolare, inte för att det är nåt fel på hanna men tillbaks till drömmen).
grejen va att även fast jag först kände shit det här va inte bra (jag va sågammal jag är nu,uppbenbarligen) så blev jag så jävla glad sen, jag kände hur mkt jag älskade den där lilla krabaten och drömmen va så verklig jag kunde verkligen känna benen och armarna och den runda lilla magen det va pretty much it, men jag tyckte det va coolt och jag ser faktiskt fram emot hela barn grejen även om det förhoppnings vis dröjer tio år till innan nåt sånt kmr på fråga. tillbaks till livet.
det börjar formas lr det har formats en plan om hur den närmsta framtiden kommer se ut, den består större delen av att plugga och träna och det är ju bra om jag bara får till att komma igång med båda.
jag börjat plugga lite och det känns som att det går bra och så men det hindrar ju inte mig från att spendera hela den här dagen med att kolla på six feet under ohyes blir så extremt inte glad men ja positiv lr accepterande kanske man sak säga. och det är precis det jag ska göra när jag är klar här i think.
jag va inte så pepp på att blogga förut idag (då jag befann mig istan, nu är jag i åse) men det ordna upp sig ibland får man bara sjukt mkt energi så det typ sprutar ur en och man vill bara få ner allt här lr på papper.
skrev en sak idag den blev bra ändå jag blir så förvånad när det bara rinner ur mig saker, den är ganska oasmanhängade och lång men ni få ha i åtakne att det allt är skrivet på en gång så att säga jag "redigerar" nästan aldrig lr tänker igenom saker utan låter dom bara komma.
here goes.

Rakt fram dit ska jag gå

Vi går runt. runt.
till olika platser i sedda skor.
olika och därför annorlunda.
skimmrande färger sköljer mig och ger mig ro.
men du. tvärtemot allt det jag någonsin ville ha av dig.
tid.. en chans..
en möjlighet för mig att tala om för dig.. för nån.
att jag också kan känna.
Du vinkar, så klart du gör med ett överdrivet plastigt clown leende
som tillverkas på löpande band, men du betala en femma extra för plus-menyn.
för plus-leendet, du ville visa för alla vad att du kan göra så
BOOM    ja..    jag klev på minan
jag gick i fällan, och förlora för mycket blod
hungriga vassa tänder släckte törsten..  för en kort stund.
mer..   MER!
min flykt jagas jag svänger och byter riktning till rakt fram.
jag ser mig själv krypa ihop med sitt       och trivs lite grann.
mer..   MER!
jag kan aldrig få.. inte här.. inte nu.
det handlar om mig nu, jag måste gå dit själv med osedda skor..
rakt fram dit ska jag.
jag vill inte lyssna på dig men jag kan inte låta bli.
du har mina öron, hur mycket jag än försöker skylla på dig och blir arg.
MÅSTE SLITA MIG LOSS ur alla mönster och rutiner.
JAG MÅSTE SLITE MIG LOSS från alla monster och ruiner...                   i mitt huvud
allt finns där.. det är där allt sitter..  i huvudet och livet är bara nåt man fått förs sig.
verkligheten ska vara grå. livet ska vara tufft och alla ledsna.
LÅT MIG FÅ LEVA I EN ILLUSION.
jag på mig.. det är bara ett uppehåll, en paus.
nu måste jag stega vidare.. så rakt jag kan.


slut

ja kände att det va sjukt mkt punkter men så kan det gå. alla svensk-lärare jag haft får en gemensam stroke av allt missbrukande av det svenska skriftliga språket. det är sånt man får ta. just nu samlar jag kraft för jag försöker bli arg på en viss nån ta åt er allihop, ne men jag kan omöjligen bli det och jag har inte blivit det på nån så länge jag kan minnas  vänner alltså besviken ja men arg  kom igen.
jag kan bara inte även om jag borde, det är ganska respektlöst mot mig sj men det är nåt jag får jobba på helt enkelt.
jag ni vet ju att jag är i åse nu jag kom hit idag men jag återvänder at the turn of the tide!
ne men antingen imorn men mest troligt i över morgon <- om det ordet nu sitter ihop får vi aldrig veta.
jag har en del mer att säga men ja okej då för att ni bad så snällt.
igår va jag på verbal-möte alltså teater verbal sjukt nice att sitta och chilla till max och äta gott(bl a blåbärs-paj)
och vi kom på en sjukt bra ide om ett slags kryss men jag orkar inte gå vidare in på det, ni kommer säker se det på verbal grejset på fb.
det kändes skönt att vistas lite bland folk och jag saknar faktiskt klassen sjukt mkt lr skolan själva konceptet  med det på tvingade hänget så att säga man gick och träffade massa människor.
människor man inte dirket ringer och säger "hej, ska vi göra nåt" men det dög ändå liksom.
nu är ju alla borta över hela svergie typ men men så är det.
efter mötet gick vi hem till stina (nåra av oss) och rökte vatten pipa och fortsatte chillet det va mer lr mindre precis det jag behövde, vi satt och tog det lugnt och sen skulle stina på toaletten och på väg dit så ramla hon i hallen och jag trodde att hon halka lr nåt sånt men sen ligger bara där och rycker lite grann.
och jag blev så jävla rädd jag kände mig hemskt maktlös hjärtat gick upp i 400 och jag satte det typ i halsen nä fy fan det så rädd var det längesen jag var men allt ordnade sig det va bara lite mkt tobak och kvav värme som ställde till det, ja nu tappa jag tråden och hade väl inte så mkt mer att säga.
ja jag vill kolla på sfu och det tänker jag göra.
men jag må även säga grattis till dig som orkar läsa hela, kommentera gärna.

overandout